Tuesday, July 15, 2008

Den kvinnliga patienten


Läkaren tycktes skriva på i all oändlighet. Långsamt och noggrant fylldes pappret med regelbundna bokstäver. Kvinnan som satt framför honom sneglade nervöst på hans allvarsamma ansikte. Ljuset reflekterade pappret i de rektangulära glasögonen och fick ansiktet se hårt ut.

"Vad kan det vara?" funderade hon tyst och gick genom sina symptom några gånger. Det var många sjukdomar som hade liknande symptom och alla var allvarliga. Svetten började göra sig påmind igen i handflatornas fuktiga känsla.

Sekunderna hackade sakta fram på klockans svängda bana. Rummet var helt tyst sånär som det skrapande ljudet från läkarens penna. Ett ögonblick tittade han upp på henne, tyst, för att sedan rätta till glasögonen och fortsätta skriva.

"Ja..." han lade ner pennan och tittade rakt på henne, vek ihop pappret och gav henne det i handen.
"Jag är rädd för att det är en nästintill obotlig sjukdom du har." Hennes ögon vidgades av fasa. Snabbt fladdrade bilder av en kyrka och sörjande människor inom henne. Läkaren såg på henne och log en lugnt leende:
"Det är inte någon allvarlig sjukdom och behöver inte påverka din vardag om du följer mina råd." Han reste sig upp och räckte henne handen. Den var stor, varm och inte svettig som hennes egen. De följdes åt till dörren, där han gick vidare längs korridoren och hon åter till väntrummet.

Där segrade nyfikenheten över tålamodet och hon läste, med darrande händer, pappret.

"Sjukdom: Hypokondris hypokondris.
Nästintill obotlig sjukdom som ändå inte nämnvärt behöver påverka det dagliga livet.

Hålles bäst i schack med sockertabletter i rött och grönt, samt en daglig dos om ungefär en halvtimme där tankarna riktas mot annat än den egna personen."

Text: Copyright (c) Helena Löfström 2008
Bild: http://pro.corbis.com/images/42-15455930.jpg?size=572&uid=%7B28EE3E61-EFF5-4532-B037-F15C6ED8DBAD%7D

7 comments:

Kraxpelax said...

Och gå mera barfota samt duscha kallt. Som patient behöver man annars vara sakkunnig. Läkare är ofta tacksamma att man gör jobbet åt dom.

Helena said...

Välkommen Kraxpelax!

:D det vore något det...

Ja, som patient idag får man ibland råda läkarna ;) vilket har hänt mig vid flera tillfällen.

Rekommenderad läsning är 'Tre män i en båt' där en av favoritreplikerna är: "Jag har allt utom skrurknä"...

Helena said...

:D Det skall självklart vara:
"Jag har allt utom skurknä"

D said...

Du skriver bra, men en dylik läkare borde avskedas fortare än kvickt!

Kraxpelax said...

Jesus botade skurknä också! Morbror Podger med spiken är nog min favorit. Harris' kuplett var förstås också en riktig rysare.

Helena said...

Kraxpelax,
:D

Kraxpelax said...

JKJ var teolog också. Han reflekterade över de osjälvständiga tyskarnas frälsning. Han menade att de klarar inte av på egen hand att komma till himmelen när de har dött. De får ta sig dit i grupper om fem och fem under ledning av en polisman. (Från Tre Eniga Visa Män På Velociped.)